Innan jag blev gravid:
Tankarna på att börja försöka skaffa barn började egentligen på allvar under sommaren 2016. Då hade jag hormonspiral och vi bestämde oss för att vi skulle vänta året ut och plocka bort spiralen 2017. Jag var mentalt inställd på att det inte var någon stress utan att det skulle få ta den tid det tar. Vårt önskemål var att få en bebis tidigt under 2018 så jag tänkte att det tar säkert några månader innan det lyckas så därför började vi försöka från Januari 2017. Men från den dagen jag plockade ur spiralen så var tankarna om att jag eventuellt var gravid svåra att släppa. Varje månad mensen var minsta lilla sen så funderade och undrade jag om jag var gravid. Jag gick på minsta lilla tecken och tyckte mig känna allting; illamående, yrsel, ömma bröst och liknande. Men min kropp lurade mig och det var bara pms:en som spökade. Från perioden Januari-Juni så trodde jag verkligen att jag var gravid två gånger. Min mens var vid två tillfällen över en vecka sen (vilken iofs inte är någonting ovanligt då jag haft oregelbunden mens alltid) illamående, jätte ömma bröst och yrsel fick mig att tro att nu var det nog minsann en bebis i magen men inte det. Mensen och besvikelsen kom månad efter månad som ett brev på posten. Jag vet att fem månader egentligen inte är någon lång tid alls att vänta på en graviditet men ändå kändes det som en evighet.
När testet visade positivt:
Inte förrän i Juni visade det sig att jag var gravid. Jag tog ett tidigt test redan innan beräknad mens, en "testa tidigt" variant där man redan fyra dagar innan mens kunde få veta om man var gravid. Egentligen vet jag inte varför jag tog testet tidigt förutom att jag såklart hoppades på ett streck. Denna gång hade jag nämligen inga symptom alls innan mens. Ingen pms, inga onda bröst, inget illamående så egentligen var det ingenting förutom viljan att vara gravid som gjorde att jag tog testet. Jag klev upp på morgonen och kissade på stickan, la bort den utan att våga titta på den eller röra den förrän det gått dom minuterna det ska innan testet är klart. När jag väl tittar på stickan så är det ett väldigt svagt streck (kanske inte så konstigt när man testar så himla tidigt?) alltså ett så svagt streck så det nästan inte syns. Fast när jag tittar mot en ny oanvänd så är det ju ett streck där. Jag vågar iallafall inte tro att det stämmer utan bestämmer mig för att ta ett nytt test dagen efter. Och då händer precis samma sak. Ett till streck, fast fortfarande väldigt otydligt så jag vågar inte tro på det nu heller utan bestämmer mig för att dagen efter testa med ett digitalt test för att vara säker.
Och då går det inte att tvivla mer det står klart och tydligt gravid. Trotts det fortsätter jag ta tester flera dagar efteråt varje morgon, för att se strecket bli starkare, jag tog hur många test som helst och sparade dom för att kunna titta på dom och se att jag inte inbillat mig. Knäppt, jag vet!
Här är testen: Den som det är ett blått streck på är det första jag tog, jag gjorde det för att jag inte skulle blanda ihop det med det jag tog efter. Om ni kollar riktigt noga och har syn som en hök så kan ni se ett svagt streck till vänster. Strecken var som sagt väldigt svaga och ännu svagare på bild.
